Om klubben
Rasklubben för dansk-svensk gårdshund (RDSG) är som rasklubb ansluten till svenska gårds- och vallhundsklubben (SVGK) vilken ingår i Svenska Kennelklubben (SKK).
RDSG är en ideell förening som har till uppgift att främja aveln för rasen. Rasklubben arbetar aktivt för att bevara rasen som en frisk, alert, duglig, vänlig och tillgänglig gårds- och sällskapshund med den, sedan gammalt dokumenterade, rastypiska exteriören.
RDSG har ett antal aktivitetsombud runt omkring i landet, vars uppgifter är att vara kontaktmän till RDSGs styrelse samt anordna träffar för medlemmar eller blivande medlemmar. RDSG har även valpförmedling samt kommittéer för avel, utställning och sport.
Som medlem i RDSG har man rätt att deltaga i föreningens alla aktiviteter samt för klubbtidningen Gårdshunden som utkommer 4 ggr/år. Det arrangeras bland annat en årlig rasspecial under sommaren samt erbjuds ett antal utställningar därutöver i specialklubbens (SGVKs) regi.
Om rasen
Rasen erkändes 1987 i Sverige och Danmark under namnet dansk-svensk gårdshund och är godkänd av FCI sedan 2019. Den har sedan gammalt funnits på lantgårdar i Danmark och Sverige. Gårdshunden har använts som vakthund, råttfångare och sällskap. Den dansk-svenska gårdshundens kynologiska ursprung är oklart. Troligen har den sitt huvudsakliga ursprung dels i pinscherraserna och dels i den brittiska vita jaktterrier. Rasen ingår i grupp 2 (Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar).
Än idag tjänstgör en del dansk-svenska gårdshundar som råttjägare, men det stora flertalet är sällskapshundar. Gårdshunden är en liten, pigg, frisk, sund och mångsidig familjehund som lätt anpassar sig i de flesta situationer. Trots att rasen är liten i formatet tycker den om att arbeta både fysiskt och mentalt, och kräver en del aktivering och behöver någon form av regelbunden stimulans för att må bra. Alla hundsporter lämpar sig bra som aktiviteter. Det finns även ett dussintal hundar som är aktiva jakthundar.
Mellan arbetspassen är den en riktig kelgris som gärna kryper upp i knät, ligger nära intill och kopplar av. Gårdshunden tycker mycket om värme och ligger ofta och kopplar av i solen. Det är en utpräglad väktare som omedelbart slår larm om främlingar kommer in på dess hemområde. I övrigt är det inte en skällig ras.
Mankhöjd för hanar är ca 34–37 cm och tikar är ca 32–35 cm. Rasen har mycket kroppsmassa. Kroppen är svagt rektangulär. Huvudet är litet i förhållande till kroppen. Svansen är naturligt långt, halvlång eller så kan hunden födas med stubbsvans. Pälsfärgen är övervägande vit med en eller flera fläckar i olika färgkombinationer.
Pälsvården är i princip obefintlig på rasen eftersom pälsen ska vara hård, kort och slät utan underull. I fällperioden kan man borsta igenom hunden dagligen, vilket brukar räcka för att hålla pälsen fin och därutöver kan man ge den ett bad vid behov.